Kinas historia

Tillbaka till huvudsidan

• Kinas förhistoria enligt kinesisk mytologi
• Paleolitisk tid
• Neolitisk tid
• Xia
• Shang
• - Skriftspråket
• Västra Zhou
• - Himlens mandat
• Östra Zhou
• - De krigande staternas tid
• - Den filosofiska utvecklingen under Zhou
• Qin
• Tidig Han
• - Examinationssystemet
• Xin
• Sen Han
• Nord-sydlig splittring
• Norra Wei
• Sui
• Tang
• Norra Song
• Södra Song
• Yuan
• Ming
• Qing
• Republiken Kina
• Folkrepubliken Kina
• Kommentarer och diskussioner
• Referenser och rekommenderad läsning
• Tillbaka

Övrig information om Kina:

• Arbeta och leva i Kina

• Söka arbete i Kina

• Sjukvård och försäkring i Kina

• Skatt på inkomst i Kina

• Kulturkrock  Sverige - Kina

• Resa i Kina

• Investera och företagande i Kina

• Kinas geografi

• Kinas historia

• OS i Beijing 2008

• Studera kinesiska i Sverige

• Studera i Kina

• Studera i Hongkong och   Macau

• Blogg om mina  studier vid Fudan Daxue i Shanghai

  Kinesiska städer:

• Datong

• Shanghai

  Lästips

  Länkar 

Web www.chinastudies.se

Kina har världens längsta, utan avbrott, nedtecknade historia i världen. Kinas unika historia har hos många varit grunden för ett kinaintresse. Kineserna är med rätta mycket stolta över sin historia och är oftast mycket historiemedvetna. Det är inte möjligt att förstå dagens Kina utan att förstå dess historia och det finns mängder av koncept och idéer som är mycket viktiga i dagens Kina men som uppkommit för flera tusen år sedan.

Det vore inte möjligt att här ge rättvisa åt Kinas långa historia – det jag istället kommer att göra här är att ge en kort sammanfattning av det viktigaste (eller snarare det jag tycker har sett ut att vara det viktigaste) i Kinas historia. Genom hela texten finns en noggrann hänvisning till källor, källor som ofta kan ge läsaren mer information. Sidan avslutas också med en källförteckning och rekommendation till vidare läsning.

Ett misstag som lätt kan göras av den som läser Kinas historia är att jämföra Kina med en nationalstat så som vi har tagit för givet i väst. Istället för att applicera detta blott 350-åriga koncept på gamla Kina är det bättre att försöka tänka på Kina som en civilisation, mer jämförbar med västs kristendom, något som också Fairbank, en av de riktigt stora inom forskningen om kinesisk historia, har föreslagit. Det västfaliska systemet, en nation – en nationalstat, har knappast kunnat användas fullt ut varken i Europa eller Sverige och ändå är tyvärr de flesta av oss idag inlåsta i ett sådant sätt att tänka. Det är min uppfattning att läsaren får mycket mer ut av Kinas historia om den ses som en civilisation som råkar innefatta 56 nationaliteter, liksom den västkristna civilisationen innehåller ett stort antal nationaliteter. Det kanske underlättar att fantisera om hur Europa hade sett ut om Romarriket aldrig hade fallit.

Tidsepoker i Kinas historia

 220-589                                          Nord-sydlig splittringstid

 386-535                                          Norra Wei

 589-618                                                                                    Sui

 618-907                                                                                    Tang

 960-1125                                                                                Norra Song (med Liao-riket i norr)

 1127-1279                                                                            Södra Song (med Jin-riket i norr)

 1279-1368                                                                            Yuan (mongoler)

 1368-1644                                                                            Ming

 1644-1912                                                                            Qing (manchuer)

 1912-1949                                                                            Republiken Kina

 1949                                                Folkrepubliken Kina

Kinas förhistoria enligt kinesisk mytologi

Enligt uråldrig kinesisk myt och saga fanns det för mycket länge sedan en stor stjärna som hade formen av ett ägg som for omkring ute i rymden, en tom och svart rymd. Inne i stjärnan fanns en jätte, vid namn Pangu (盘古). Pangu hade en yxa som han försökte använda till att slå sig ut ur stjärnan med. Efter att han hade huggit i 18.000 års tid lyckades han tillslut få stjärnan att delas i två halvor. Detta skedde år 2.760.480 f.v.t. Ena stjärnhalvan kom att ligga över Pangus huvud, andra halvan kom att vara under hans fötter.  Stjärnhalvan på huvudet kom att förvandlats till luft och stjärnhalvan vid fötterna kom att förvandlas till land. Varje dag växte den översta stjärnhalvan, som nu förvandlades till himlarvalv och luft, med 3 meter. Stjärnhalvan vid Pangus fötter som kom att bli land blev varje dag 3 meter tjockare. Samtidigt som både himlen och marken växte, blev även Pangu större. Men det värld som nu fanns var en svart värld, utan något ljus, värme, berg, eller vatten. Pangu tyckte att denna plats gick inte att leva i, utan bestämde sig för att offra sig själv för att kunna åstadkomma en grönskande och livfull värld.

Efter att Pangu dött förvandlades hans vänstra öga till en sol och hans högra öga blev en måne. Hans blod blev floder och sjöar, kroppen förvandlades till bergskedjor. Pangus hår blev träd, blommor och gräs. Hans andning blev vind och hans röst åska. De insekter och baggar som levt på hans kropp blev till människor. På så sätt var det Pangu som skapade världen och han är människornas förfader.

Människorna kom att bli allt fler och 55.000 år efter Pangus död kom 3 framstående ledare att leda människorna. Den första av dessa var Tianhuang (天皇). Han levde i 18.000 år och hade 13 söner som hjälpte honom att styra folket. Under denna tid hade människorna redan spridits ut och börjat kriga mot varandra. Tianhuang beslutade sig för att dela upp människorna i olika stammar där varje stam skulle välja eller bli tilldelad en hövding. Det var således tack vare Tianhuang som människorna blev organiserade.

Efter att Tianhuang dött gick det ungefär 10.000 år tills dess att den andra stora ledaren föddes. Denna ledare, som hette Dihuang (地皇), kom också att leva under 18.000 år. Under denna tid var stjärnorna, solen och månen i oordning. Ibland kunde det vara dagsljus flera dagar i sträck, och ibland mörker flera dagar i sträck. En del stjärnor hängde också för lågt så om människor inte var försiktiga så hände det att de slog i huvudet i någon stjärna. Dihuang beslöt och reglerade vilka tider solen och månen skulle komma ut och beordrade stjärnorna att bege sig längre bort i rymden och endast komma fram på natten. Dihuang beslutade att en månad skulle bestå av 30 dagar och att 12 månader skulle vara ett år. Han lärde också människorna att beräkna tid och ålder.

Den tredje stora ledaren var Renhuang (人皇). Han levde i 15.000 år. Han delade upp Kina i nio provinser och lät sina nio bröder styra i vart och en av provinserna. Själv bodde han mitt emellan de nio provinserna och inspekterade ofta arbetet hans bröder gjort. Det fordon han använde kunde flyga som ett moln och fordonets chaufför hade vingar.

Trots det hårda arbetet av dessa tre tidiga ledare var människornas liv fortfarande mycket fattigt och svårt. Under den första tiden hade födan endast bestått av frukter som plockats, men då dessa frukter inte var tillräckliga hade människorna börjat jaga och fiska. Under denna tid åt man fisket och köttet rått. I början bodde också människorna i grottor, men när de inte kunde bo i grottor längre flyttade människorna ut på slätterna. Det stora problemet med att bo på slätten var att där fanns inget skydd mot vilddjur, vind och regn. Under vintertid och sjukdomstider dog många människor. Under den här tiden kom fem nya stora ledare att födas.

Den första av dessa ledare var Youchaoshi (有巢氏). Han lärde människorna att inte bo ute på slätterna utan istället använda löv och kvistar för att bygga hyddor. Den andra ledaren var Suirenshi (燧人氏) som lärde människorna att göra upp eld. Äntlige kunde människor börja koka och steka mat och på så sätt bli annorlunda från djur.

Den tredje ledaren hette Fuxishi (伏羲氏). Han var t.o.m. skickligare än sina företrädare. Han lärde människorna hur de skulle laga mat vilket ledde till att människorna hade många nya drycker och maträtter att förtära. Han skapade också Baguan  (八卦 - ett slags uråldrigt instrument som underlättar vid kalkylerandet av fengshui, mer information finns här, här och här). Han uppfann även byråkratin som blev till hjälp vid styrandet av folket. Fuxishi införde också giftermål och uppfann musikinstrument.

Efter Fuxishis styre kom världen åter in i ett stadium av problem och faror. Under den här tiden fanns två hjältar, Gonggongshi (共工氏) och Zhurongshi (祝融氏) som krigade vid Buzhoushan (不周山), med resultatet at Gonggongshi förlorade. Gonggongshi kom att slå huvudet mot Buzhoushan  med en så hård smäll att berget delades av det starka ljud som uppstod. Eftersom Buzhoushan var pelare mellan himlen och marken rubbades harmonin mellan himmel och jord vilket ledde till hemska oväder. Till räddning kom den vackra Nuwashi (女娲氏) som genom att döda en sköldpadda och använda dennas fyra ben som stöd mellan himmel och jord återställde ordningen. I Huabei (Hebei, Shandong, Beijing och Tianjin) där översvämningar varit blev nu slätter med bördig mark.

Nästa stora ledare var Shennongshi (神农氏). Han samlade ihop olika sorters blommor, gräs och frukter varefter han smakade dessa för att avgöra kvalité och effekt och därefter delade upp det han samlat i sådant som kan ätas och sådant som inte kan ätas, samt sådant som kan användas som medicin. Han undervisade också befolkningen i hur man skall odla marken och föda upp djur. Därigenom kom Kina att inträda i bondesamhället. (Källa: 王国安. Observera att myterna kan skilja sig något mellan olika källor.)

Kinas förhistoria enligt arkeologiska fynd

Pekingmänniskan

Kunskapen om Kinas allra äldsta historia är fortfarande under snabb utveckling och det är därför att vänta sig att allt fler intressanta resultat och upptäckter kommer att framkomma inom den närmaste framtiden. Kinas senaste fas i dess moderniseringsrevolution har även lett till ett ökat intresse för Kina förhistoria och stora resurser satsat på vetenskaplig forskning inom området (Fairbank & Godlman 1998).

Pekingmänniskan är den idag kända näst tidigaste mänskliga kvarlevan som har hittats. Pekingmänniskan levde i grottor söder om Peking när dagens Zhoukoudian. Här finns en grotta som har bebotts av ett primitivt folkslag under 200.000 år mellan 400.000-200.000 f.v.t. tills dess att grottan var för full av avföring. Hittills har man här hittat 100.000 stenverktyg, över 100 tänder, ben tillhörande åtminstone 40 olika individer av Homo erectus (samma människoart som hittats i Afrika, Europa och mellanöstern). Dessa människor levde på jakt, fiske och samlande och använde eld för att laga mat. Vissa fynd tyder på att Homo erectus var kannibal. Fler ben av Homo erectus har även hittats i Shaanxi, Anhui och Liaoning, motsvarande över ett dussintal fyndplatser hittills (Fairbank & Goldman 1998). Den tidigaste mänskliga kvarlevan har hittats i Shanxi 1963 och är 600.000 år gammal (CUNY). Under 1970-talet har det även hittats ett flertal kvarlevor från Homo sapiens från mellanpaleolitisk tid (200.000-50.000 år sedan) (Fairbank & Goldman 1998).

Sen paleolitisk tid

För 50.000 år sedan började Homo sapiens sapiens att sprida sig över flera platser i Kina. Hittills har man funnit ett halvt dussin spår av sådana äldre kulturer från den sena paleolitiska tiden (50.000-12.000 år sedan). Dessa människor bodde vanligtvis intill något berg där slätter börjar, och jakt kunde kombineras med fiske och samlande. Vid närmare undersökning av de verktyg som hittats hade de olika stammarna redan då olika lokala karakteristiska. Dessa folk har bl.a. påträffats i Shaanxi och i mellersta Gulaflodendalen. K.C. Chang har i sitt arbete om den kinesiska stenåldersmannen kommit fram till att han redan då hade grundläggande idéer om släktskap, auktoritet, religion och konst som går att spåra ända till dagens kinesiska kultur (Fairbank & Goldman 1998).

Neolitisk tid

Den neolitiska tiden i Kina (12.000 – 2.000 f.v.t.) kännetecknas av att jordbrukssamhällen började spridas. Dessa är särskilt koncentrerade vid Gula flodens södra stränder. Hus var byggda i grupper, något som talar för att familjer bodde intill varandra. I byarna fanns grisar och hundar. Neolitiska kulturer spriddes över flera delar av Kina och subkulturer utvecklades. Det var också under denna tid som silkesproduktionen utvecklades, ett monopol Kina kom att inneha fram till 600-talet e.v.t. då silkesbaggar smugglades från väst till Kina (Fairbank & Goldman 1998). En fin samling av fynd från den här tiden finns på Östasiatiska museet i Stockholm. 

De mest kända kulturerna från denna tid är Yangshaokulturen och Longshankulturen. Yangshao kännetecknas av den målade keramiken som fanns under denna period i Norra Kina. Longshankulturen kännetecknas av den svart och tunna keramiken som har återfunnits i norra Kina och Yangzidalen ända ner till sydostkusten. Utgrävningar av Yangshoukulturen pågår vid Banpo, nära Xian, där en by har rekonstruerats. Vid utgrävningar av Longshan och Liangzhu (i Zhejiang) kulturerna har man för första gången hittat gravar för politiska och religiösa ledare tillsammans med värdefulla offerföremål. Dessa ledare levde i städer med murar runt och Shangdynastin anses ha sitt ursprung härifrån (Chinaknowledge.de).

Keramik från Yangshaokulturen. Från CUNY

Xiadynastin 夏朝

(2200-1750 f.v.t.). Utav de tre legendariska kinesiska dynastierna Xia, Shang och Zhou är det endast Xiadynastin som ännu inte har kunnat bevisas. Det är möjligt att dessa tre dynastier kan ha existerat samtidigt då deras utbredning bara delvis har varit överlappande (Fairbank & Goldman 1998). Utgrävningar vid Yanshi, kallad Erlitou misstänks kunna vara Xiadynastins huvudstad. Under Xiadynastin (om nu Erlitou var Xiadynastins huvudstad) var invånarna till största del jordbrukare och använda bronsvapen och lera. Ledarna ansågs ha kontakt med den andliga världen (MSU).

Shangdynastin 商朝

Shangdynastin (1750-1040 f.v.t.) är den första dynastin som har kunnat bevisas med arkeologiska metoder, detta dock först 1920. Shangdynastins 30 kungar och 7 huvudstäder finns berättade om i krönikor skrivna under Zhou flera hundra år efteråt. Utgrävningar har gjorts vid Shangs sista huvudstad Anyang samt en tidigare nära Zhengzhou. Man har funnit att dessa städer hade kungliga palats och överklasshem med en byggnadsstil och arkitektur som starkt påminner om den still som idag återfinns. Redan under denna tid fanns hantverkare inom brons, keramik m.m. Särskilt bronserna från denna period är mycket fina och anses som en av mänsklighetens största konstnärliga framgångar. En intressant notering att göra är att de arkeologiska fynd som gjorts hittills till stora delar har bevisat många av de gamla myterna om Kina tidiga dynastier som sanna (Fairbank & Goldman 1998). Innan resan till Kina kan det vara värt att besöka Östasiatiska museet i Stockholm där några av dessa bronser samt föremål från den neolitiska tiden finns.

Brons från Shangdynastin. Från Chinaknowledge.de

Under Shangdynastin producerades de kända orakelbenen, varav man idag har återfunnit ca 100.000 stycken. Det är genom dessa orakelben som Shangdynastins existens bevisats. De upptäcktes första gången 1899 då de använts i kinesisk medicin, och kunde sedan spåras till Anyang (MSU). På dessa framgår mycket om livet för tidens aristokrati, bl.a. använde man vid jakt häst och vagn, utförde jakt som sport, samt riter och ceremonier. Det verkar som om släkter kom att sätta upp sina egna städer med mur omkring. Orakelbenen nämner ca. 1000 sådana städer. Giften och migration ledde till komplexa relationer mellan städerna. Tillverkningen av brons under Xia och Shang (om denna kunskap är importerad eller inhemsk vet vi ej) visar på en stark centralmakt, vilket var ett måste för att bryta malm. I både Xia och Shang använde sig de styrande familjerna av dramatiska ritualer och shamanism för att befästa sin makt där kejsaren kommunicerade med andar och förfäder. Åtminstone på 1200-talet f.v.t. fanns stridsvagnar dragna av två hästar omgivna med fotsoldater. I texterna utges tusentals soldater ha tagit flera tusen fångar, varav ett hundratal antagligen offrats. Även byggandet av nya städer under Xia och Shang användes för att expandera dynastierna (Fairbank & Goldman 1998).

                                   Fyndplatser från Paleolitisk tid till Shang. Från Chinaknowledge.de 

Kinesisk skrift

Shangdynastin har, såvitt man vet och hittills kunnat bevisa, den tidigaste skriften i Kina, den som har hittats på orakelbenen samt brons och sten (MSU). Antagligen är den kinesiska skriften ännu äldre då det som återfunnits från Shangdynastin utgör ett redan fullgott och utvecklat skriftspråk. Diskussionen kring det kinesiska skriftspråket har på senare tid tagit rejäl fart efter att ett team med kinesiska och amerikanska forskare hade funnit sköldpaddskal under deras utgrävningar i Jiahu i Henanprovinsen. Jiahu har tidsbestämts till 7e och 6e millenniet före vår tideräkning och man har här funnit husgrunder, keramik och ett stort antal djurben. Här finns även 349 gravar som har undersökt (där man bl.a. har hittat en 9000 år gammal flöjt). På sammanlagt 14 skal har man funnit nio tecken, samt ytterligare två tecken på ben, allt daterat till 6600 – 6200 f.v.t. Dessa tecken är enkla kombinationer av linjer, men forskarna anser att några av dem klart visar tecknet för öga och andra kinesiska nummer. Forskarna vill inte gå så långt att säga att de är delar av ett skriftspråk, däremot att de är tecken som kan visa på en lång tid av experimentering. Sedan tidigare har forskare diskuterat om en del märken som funnits på keramik från 4500 f.v.t. endast var lokala ägartecken eller förtyper till de tecken som återfunnits från Shangdynastin och därmed delar av ett skriftspråk (Lawler 2003). De tecken som har återfunnits i Jiahu påminner särskilt om tecknen för öga, åtta, människa och fönster. Dessa har återfunnits i gravar och forskarna menar att de har skrivits tydligt där de ska synas bäst, vilket visar att det inte rör sig om slumpmässiga repor. Forskarna argumenterar för att det går att följa dessa tidiga tecken genom bl.a. krukor funna i Banpo, Longshan och Yangshao m.fl. till de 5000 tecken som återfunnits från Shangdynastin (Li m.fl. 2003).

Kritikerna är många, bland dem Robert Murovchick, en arkeolog från Boston University som anser att det som återfunnits inte är några nyheter och att de enkla tecken som funnits på skalen inte går att koppla till ett tidigt skriftspråk. Han tycker att det är för tidigt att dra sådana slutsatser. William Boltz från University of Washington anser att tidsskalan är allt för stor och att det inte finns något bevis för att Jiahufolket har haft några band till Shangdynastin flera tusen år senare. Han anser dock att bl.a. eftersom även Shangdynastin använde sköldpaddsskal till skrift för kontakt med andar bör man inte bortse från möjligheten att den kinesiska skriften har uppkommit i samband med religiösa riter (Lawler 2003). Att det kinesiska skriftspråket skulle vara världens äldsta är därför kontroversiellt. Det annars erkänt äldsta skriftspråket kommer från Mesopotamien och härrör från 4000-talet f.v.t. (BBC). En orsak till att detta är kontroversiellt kan också vara att man tidigare underskattat komplexiteten hos den tidiga kinesiska kulturen då man ansett att de inte hade behov av ett skriftspråk (Li m.fl. 2003).

Hittills har endast en liten del av Jiahu undersökts, så antagligen finns fler fynd både i Jiahu och andra ställen som ännu inte har hittats och som kan ge fler ledtrådar till den kinesiska skriftens uppkomst (Lawler 2003). Platsen är också intressant då världens äldsta musikinstrument har hittats där och tidsbestämmelse av platsen visar att den varit bebodd och brukad från 7000-talet f.v.t. till 5000-talet f.v.t. (Yan m.fl. 2005).

Är de två tecknen till vänster (Li. m.fl. 2003), funna på sköldpaddsskal, föregångare till skriften på orakelbenen från Shangdynastin 4000 år senare? Exempel på orakelben till höger, klicka för större bild.

Västra Zhou 西周

(1100-771 f.v.t.). Zhoufolket utgjorde från början endast en mindre stam som ofta interakterade med andra kinesiska stammar, t.ex. Qiangfolket i väst (tibetaner). Dessa interaktioner gjorde att de hade lärt sig att samarbeta med andra kulturer och bestämde sig att bosätta sig vid Weiflodens dal och blev vassaler under Shang. 1040 f.v.t. blev dock Zhou så starkt att de kunde överta makten från Shang och en ny huvudstad byggdes i Changan (dagens Xian). Många av de som arbetat under Shang fortsatte att arbeta under Zhou och Zhoudynastin kom att sammansmälta överklassen från Zhou och Shang. Zhou tog även över Shangs kunskaper när det gällde ritualer och styre. Zhou kom även att erövra områden genom att övervinna flera nomadfolk i norr och söder och genom att sätta upp ett feodalt nätverk bestående av 50 vassalstater med ledare som vanligtvis var söner till Zhouhärskare. De folk som hamnade under Zhous styre kom att blandas med Zhou genom äktenskap, kulturella sammansmältningar och en början av en byråkrati. De olika vassalstaterna kom därmed att bestå av olika kulturella blandningar (Fairbank & Goldman 1998).

Det är också under västra Zhou som de första viktigaste böckerna skrivits som kom att ligga till grund för de Konfuciska klassikerna, bl.a. ”Boken om dokumenten” (shangshu, eller shujing) som är en samling av tal och diskussioner om Xia och Shang och Västra Zhou. Sångernas bok (shijing) är en samling av hymner och sånger från Västra Zhou och vår och höstperioden.  Förändringarnas bok (yijing) är en tredje viktig bok från denna tid och sägs vara skriven av kung Wen. Litteraturen kom att innehålla bl.a. åsikter om den styrande klassen, och vara mindre centrerad på religion (som under Shang) till att behandla naturen och en människocentrerad världsbild. Västra Zhou kom senare av konfucianerna att ses som en tid av ära, humanism och perfekt styre. Detta är givetvis en mycket överglorifierad bild av hur det verkligen var (Chinaknowledge.de).  

Himlens mandat

Under Zhou startade ett koncept som har kommit att spela avgörande roll i Kinas historia fram till våra dagar för legitimiteten hos de styrande, nämligen himlens mandat. Himlens mandat (och inte bara genom förfädernas mandat som Shang hade styrt genom) innebar att mandatet från himlen att styra kunde bli överfört till vem som helst som hade den moraliska kvalitén som krävdes för en styrande. Härmed skapades också ett moraliskt kriterium som måste upprätthållas av den styrande för fortsatt legitimitet. I skrifterna om de olika dynastierna under Kinas historia återfinns vid slutet av varje dynsti allt mer om olika naturkatastrofer såsom jordbävningar, översvämningar, svält som ansågs vara ett tecken på att kejsaren förlorat sitt himmelska mandat. Det var särskilt om den litterära klassen ansåg att himlens mandat var över som det var nästan omöjligt för dynastin att bestå, något som även spelar roll i kinesisk politik idag (Fairbank & Goldman 1998).

Östra Zhou 东周

Östra Zhou (771-256 f.v.t.) tog sin början när huvudstaden flyttades från Changan till Luoyang. Denna tiden kännetecknas av att Zhou började förlora allt mer av sin makt (Fairbank & Goldman 1998).

Vår- och höstperioden 春秋时

Vid början av vår- och höstperioden (722-481 f.v.t.) hade vasallstaterna under Zhou blivit 170 till antalet, varje stat med en egen inmurad huvudstad.  Dessa formade allianser mellan varandra och ett militaristiskt diplomatiskt spel började där staterna började absorbera varandra (Fairbank & Goldman 1998). Tiden har fått sitt namn från staten Lus krönika som börjar 722 och slutar 481 f.v.t. som inte bara behandlar Lu, utan andra vasallstater så som Qi, Jin, Qin och Chu. Krönikan är noggrannt skriven utefter årstider och har därav namnet vår- och höstperioden (Chinaknowledge.de).

De krigande staternas tid 战国时代

Under de krigande staternas tid (403-221 f.v.t.) hade antalet vasallstater p.g.a. krig och diplomati reducerats till sju större stater som krigade mot varandra. Under denna tid fostrades en stor del av de filosofer som senare kom att spela en mycket stor roll för Kinas utveckling, och tiden före splittringen och krigen kom att idealiseras som en gyllene tid i Kinas historia.

De Stridande Staternas tid är benämningen på den tid 475-221 f.v.t. som kom efter vår - och höst perioden. Under de stridande staternas tid fanns på 400-talet f.v.t. endast ett antal av de före detta vasallstater som hade utvecklats till oberoende stater under vår – och höst perioden kvar (där sju stater var de dominerande). 256 f.v.t. antog furstarna i dessa stater titeln kung och slutade ge tribut till Zhou kungen samt började bestrida varandra. I och med att dessa furstar utropade sig till kungar över dessa stater förlorade Zhou kungen inte bara makten över det tidigare kinesiska riket, utan också dess administration. Det enda som fanns kvar för Zhou-huset var att utföra riterna till förfäderna och till himmelen och jorden.

Början på de stridande staternas tid var när huset Tian tog över makten från huset Jian i staten Qi 481 f.v.t. Liknande hände i flera andra stater och de kom 424 f.v.t. att erkänna varandras självständighet (Zhou kungen erkände inte deras deltagande förrän 403 f.v.t.). Det som följde var att de sju staterna (Qin, Wei, Han, Zhao, Yan, Qi och Chu) slogs med varandra och kom ofta att forma div. koalitioner mot varandra och mot ”barbarer”.

I detta tillstånd med de stridande staterna, samt vår- och höstperioden, kom två för den efterkommande kinesiska kejsarregeringen viktiga komponenter. Dessa komponenter, militära ledare och lärda, lade stor vikt vid hur ritualer och ceremonier skulle utföras korrekt för att var i samspel med den kosmiska ordningen.

Under denna kaotiska tid av stridande stater uppkom en längtan efter fred och ordning. Äldre tider idealiserades som en gyllene tid när hela Kina var enat under en härskare i fred. Förutom de viktiga filosofiska skolorna representerade av Konfucius och legalisterna, fanns en rad andra skolor vilka visar på vikten av filosofiska skolor för att hjälpa härskaren att styra under dessa svåra tider.

De tekniska framgångarna inom militären under de stridande staternas period ledde inte bara till större arméer (t.ex. mycket tack vare användandet av järn) utan också till större jordbruksproduktion och mer handel. Ledarna i de stridande staterna hade börjat bygga upp en centraliserad administration med skatter, lagar, en central armé och saltmonopol. Stora murar var också byggda. Centraliseringen i de olika staterna ledde till att den ekonomiska tillväxten kunde höjas i alla delar av samhället, och koppar och järn mynt användes som valuta. Städerna blev administrativa center med palats, magasin, marknader och hantverkscenter.

I de olika staterna förekom många reformer (påbörjade redan under vår- och höst perioden) för att skapa en effektiv och centraliserad regering. Istället för, att som tidigare, använda sig av det feodala systemet med att belöna officerare och aristokrater med mark fick dessa lön och inga ny territorier utdelades. Istället var dessa områden administrerade och styrda direkt under härskaren så att denna kunde styra direkt från centrum och därför vara den enda makten i staten. Detta ledde till en snabb och säker implementering av härskarens order samt en effektiv krigföring (Faibank & Goldman 1998).

Den filosofiska utvecklingen under Zhou

Under Vår- och höstperioden och de stridande staternas tid utvecklades en stor del av de filosofer som kom att ha ett betydande inflytande över Kinas utveckling, och i många fall har det fortfarande idag. Ett stort antal filosofier utvecklades, vilket också har gett tiden namnet ”De hundra tankeskolorna”. Det finns därför långt fler filosofer än de vi nämner här, t.ex. Xunzi, Zhuangzi och Mozi (www.chaos.umd.edu/history/ancient2.html). 

Legalisterna, (法家), ansåg att fursten skulle sättas främst och alla medel skall vara tillåtna för fursten att använda i hans styre. P.g.a. stridigheterna mellan staterna under 400-talet f.v.t. behövde man stärka den egna staten, särskilt eftersom krigen började karaktäriseras av slag mellan stora arméer med inkallade bönder. Det feodala systemet avskaffades och man införde mycket stränga lagar. De stater som var starkt förknippade med legalismen var Qi och Qin. I staten Qi infördes stränga lagar, stark byråkrati, salt – och järn monopol och enhetliga skatter vilket stärkte armén.  Detsamma genomfördes i staten Qin fast att man här även genomförde kollektivt ansvar där 5-10 familjer fick ta ansvar för vad dess medlemmar gjorde och blev kollektivt bestraffade om en medlem gjorde något fel. Målet är att genom stark tillämpning av lagen stödja jordbruket och stärka staten över familjen. Den kollektiva bestraffningen gjorde att gruppband och lojaliteter var underminerade till förmån för lydnad inför staten.

Den mest kompletta bild av legalismen ges av Han Fei Tzu (rådgivare åt Qin), där de tre viktigaste punkterna är; styrka och position (dygd och vishet är inte alls av samma vikt som den styrka och den position som man innehar), metoder (administrativa tekniker viktiga) och lag (lagen skall användas som ett redskap för att styra och skall även stå över fursten) (Fairbank & Goldman 1998). 

Konfucianismen anses ofta vara legalismens motsats. Konfucius utgick från den ”kosmiska ordningen” och dess uppdelning i undersåtar och översåtar. Han ansåg att staten skulle organiseras som familjen, där barnen representerar undersåtarna och föräldrarna fursten. En familj, enligt Konfucius, bör kännetecknas av att barnen visar respekt och lydnad inför föräldrarna och att föräldrarna visar kärlek och omtanke till barnen. Enligt Konfucius är samhället uppdelat där vi har olika roller av över och underordnad som medför förväntningar från samhället på hur individen skall bete sig. Om alla uppför sig utefter den roll som man förväntas ha (t.ex. kvinna, fader, son, furste m.fl.) leder detta till att den sociala ordningen blir bestående. Den sociala hierarkin är det viktigaste fundamentet där yngre lyder under äldre, kvinnor under män, och alla under fursten. Alla människor (män) skall dock ha samma förutsättning, till utbildning och kunna tjänstgöra hos fursten.

Konfucius ansåg det som viktigt med en återgång till de riter som fanns under den ”gyllene perioden” under västra Zhou. Fursten skall följa dessa riter och visa sig vara ett etiskt föredöme vilket leder till ett stabilt samhälle där fler människor vill flytta in till staten vilket kommer att stärka denna. Fursten skall styra med dygd och vishet med kärlek för folket. Om fursten styr genom lagar och stränga straff kommer människor endast att försöka komma undan dessa utan att känna dåligt samvete. Det är viktigt att en furste är värdig sin plats och har himlens mandat. Lider folket, t.ex. genom misskötsel från staten eller genom naturkatastrofer är detta ett tecken på att fursten inte längre har himmelns mandat och folket har rätt att göra uppror. Att folket gör uppror är i sig ett tecken på att himmelns mandat har gått förlorat (Fairbank & Goldman 1998).

Imperiell Konfucianism är en sammansmältning av konfucianismen och legalismen. Kärnan i styret är legalistiskt, d.v.s. hårda bestraffningar och kollektivt ansvar. Kejsaren styr genom legalistiska principer genom våld eller hot om våld och med snabba lösningar. Däremot styrs byråkratin av konfucianska principer. I korthet är legalismen för kejsaren och konfucianismen för byråkraterna. Kejsaren skulle följa riterna vilket kunde ge honom dygd och vara inspirerande och ge honom acceptans. Om detta blev ineffektivt kunde kejsaren alltid förlita sig på straff (legalism). Konfucianismen hjälpte kejsaren att visa dennes goda moral och genom riterna visa att man har himmelens mandat. Byråkraterna var konfucianer och var viktiga rådgivare till kejsaren. Imperiell Konfucianism blev den ideologi som Han dynastin använde sig av efter att ha sett det stora misslyckandet av ren legalism som gav upphov till Qin dynastins fall (Fairbank & Goldman 1998).

Daoismen var (är) en filosofi vanligare bland ”vanligt” folk, och ofta motsatt till Konfucianismen. Dao betyder ”vägen” och visar på människors naturalistiska kosmologi och tro på osynliga andar i naturen, en tro som ofta delades av eliten (ofta sades det att en byråkrat, eller lärd, var konfucianist på jobbet men daoist hemma). Daoismen erbjuder en flykt undan vardagen. Som daoismens grundare räknas Laozi, men det är ofta Zhuangzi (369-286 f.v.t.) som har varit den daoist som har följt i störst utsträckning. Han hade en relativistisk utgångspunkt och skrev om att han drömt om att han var en fjäril som flög mot solnedgången och kunde därefter inte vara säker på om han var Zhuangzi som drömde att han var en fjäril, eller en fjäril som drömde att han var Zhuangzi. Daoisterna tror på idén om motsatser och argumenterar för att moraliska idéer därför kommer från omoral, att konfucianismens idéer om ordning kommer från oordning o.s.v. Därför förespråkar daoismen ”wuwei”, handlande genom icke-handlande. Man skall acceptera utan kamp livets erfarenheter (Fairbank & Goldman 1998).

Qindynastin 秦朝

(221-206 f.v.t.) I slutet av de krigande staternas tid var den mer välreformerade och ”halv-barbariska” Qin-staten (som också hade sett den starkaste tillväxten) den starkaste av de sju staterna. Legalisten Lord Shang hade reformerat Qin-staten och det var mycket tack vare detta och den effektiva administrationen som Qin kunde besegra de övriga sju staterna från det att Qin inledde sin offensiv 230 f.v.t. tills staten Qi var den sista att bli besegrad av Qin 221 f.v.t. och härskaren av Qin kunde utropa sig till Qin Shihuang, (den första kejsaren) (Fairbank & Goldman 1998).

Även om Qindynastin är kort med endast två kejsare som sammanlagt styrde under 15 års tid är detta en av de viktigaste dynastierna i Kinas historia. Som en reaktion mot feudalssystemet som röjde undan makten från Zhou och som kastade Kina ut i flera decennier av inbördeskrig skapade Qin en starkt centraliserad byråkrati där kejsaren var överhuvud över tusentals av byråkrater. Landet delades in i kommenderier administrerade av en guvernör, en militär ledare, och en kejserlig inspektor. Kommanderierna var sedan uppdelade i län administrerade av en magistrat. Andra viktiga reformer som har kommit att forma Kina som genomfördes under Qin var standardisering av vägar, vikter, mått och skriftsystemet. Delar av kinesiska muren byggdes ut och sammanlänkades under denna tid.

Orsakerna till att Qin vann över de andra stridande staterna är flera. Qins geografiska läge var skyddat av berg och Gula floden vilket gav den tid och ro att bygga upp sin militär. En stor kanal byggdes vilket underlättade för bevattning och jordbruk. Qin var dock kulturellt underlägset de övriga och anställde därför ett stort antal utlänningar med kunskaper inom bl.a. administration för att väga upp sina brister (Chinaknowledge.de) Vägar, sammanlagt 2500 km byggdes likt det romerska riket. Fler kanaler byggdes för vattentransport, sammanlagt 750 km från Yanzifloden till Guangzhou (Fairbank & Goldman 1998).

Qindynastin är också känd för att vara en av de grymmaste i kinesisk historia. Detta ledde bl.a. till en mängd mordförsök på Qin Shihuang, de flesta innan han blev kejsare (Chinaknowledge.de). Under Qindynastin skedde också en omfattande förstörelse av gamla böcker genom bokbål. En av Qin Shihuangs ministrar som rekommenderade bokförstörelsen (ironiskt nog samma man som anses varit ledande gällande standardiseringen av skriftspråket) skrev följande i en rapport till kejsaren:

”Din undersåte rekommenderar att alla böcker i de kejserliga arkiven, utom de från Qin, skall brännas... De som talar med varandra om ”Edernas bok” och ”Boken om historia” skall avrättas och deras kroppar läggas upp på marknadsplatsen. Den som talar om det gångna och kritiserar det nuvarande borde, tillsammans med alla dennas familjemedlemmar, dödas. Byråkrater som missar att rapportera fall som de sett är skyldiga likaså. Trettio dagar efter att budet har utfärdats, skall de som ännu ej bränt sina böcker bli märkta och skickas till [kinesiska] muren [för att bygga denna]”. (http://ccat.sas.upenn.edu/jod/texts/burn.html)

En av Kinas främsta turistattraktioner är Qin Shihuangs grav i Xian där den berömda terrakottaarmén finns. Denna armé, sammanlagt bestående av 7.400 figurer har alla olika ansiktsuttryck, t.o.m. hästarna är individuella. Soldaternas position och kläder visar att de var redo för kamp. Ännu har inte hela graven grävts ut. (NPU). Detta tillsammans med utbyggnaden av kinesiska muren (största delen av muren byggdes dock under Ming), kanalerna, byråkratin m.m. visar på vilken hör kulturell nivå den kinesiska samhället befanns sig på vid denna tid. Detta krävde dock att en stor del av befolkningen var behandlade som slavarbetare med mycket stora skattbördor. Kinas resurser var snart använda till bristningsgränsen. Qin Shihuang dog 210 f.v.t. då han letat efter ett elixir för odödlighet (han var daoist), varefter hans imperium snabbt föll samman (Fairbank & Goldman 1998). 

Soldat från terrakottaarmén. Från NPU.

Tidig Han 汉朝

(206 f.v.t. – 8 e.v.t.) Liu Bang 刘邦, prins från Han lyckades besegra Qins arméer vid Weidalen 206 f.v.t. och Handynastin kunde ta sin början. Till att börja med kom Han att ta över Qins lagalistiska tradition för att sedan allt eftersom blanda in konfucianism till en blandning mellan konfucianism och legalism (se imperiell konfucianism ovan). Detta innebar att befolkningen fortfarande tilldelades straff och belöningar, men administrationen bedömdes utefter konfucianska principer. Det var inte längre möjligt att styra enbart med hjälp av våldsmakt, en moralisk legitimitet måste också finnas (MSU). Den administrationsstruktur som skapades under Qin och reformerades under Han är i stort sett samma som kommer att följa genom hela Kinas dynastiska historia (Chinaknowledge.de).

När Liu Bang kom till makten förflyttades huvudstaden åter till Changan 长安 och lät flera av hans vänner bli ledare över olika områden i Kina, i något som kan likna Zhoudynastins stater. Dock kom landet fortfarande att vara uppdelat i kommanderier, och flera av de områden som Liu Bang delade ut kom att behandlas som kommanderier (MSU). När Liu Bang hade hastigt dött efter en kampanj kejsarinnan Lü Zhi 吕知, eller Lü Hou 吕后 över istället för kejsarens svaga son. Under hennes era blev det för första gången sedan de stridande staternas tid hade börjat fred i Kina. Även om det finns många historier i Kina över hennes palatsintriger anser många av dagens historier att hon la grunden för det kommande rika och expanderande imperiet (Chinaknowledge.de). När senare Hankejsare lyckats konsolidera Hans makt avskaffades de kommanderier som Liu Bang hade delat ut, vilket innebar en stor förlust för stora delar av den kinesiska överklassen som styrt dem. Detta var ett led i kejsarens kamp för ett starkt och utvidgad Kina, vilket särskilt kom att ske under Wu Di 武帝 som kejsare (141-87 f.v.t.). Kina kom att utvidgas in i nuvarande Vietnam, Korea och Gobiöknen.  Ca. 2 miljoner människor förflyttades till de nordvästra områdena för att kolonisera dessa (MSU).

Wu Dis tid som kejsare kom dock att innebära stora ekonomiska påfrestning då expansionen av riket var dyrt, särskilt då steppfolken hade mutats med stora gåvor av silke och prinsessor. Steppfolken kom att lära sig att om de kom till Changan och genomförde ritualer för att visa att der erkände Hankejsearens överhöghet blev de rikt belönade. Denna policy kallades heqin, "fred och släktskap". Wu Dis död följdes av en kamp mellan kejsarinnorna och deras familjer. Vann denna kamp gjorde Wangklanen och en ny dynastin utropades år 8 (Fairbank & Goldman 1989, Chinaknowledge.de).

Viktiga framsteg som gjordes under tidig Han var mynttillverkning och att regeringen satte upp kontroll för vattenvägar och vattentillförsel till jordbruket. Folkräkning (60 miljoner invånare) gjordes liksom skatteregister. Daoistiska skolarer försökte finna en medicin som kunde ge evigt liv och tillverka guld. Genom dessa försök lärde de sig mycket om kemi och medicin. Zhang Heng uppfann en seismograf för att förutspå jordbävningar. Eunucken Cai Lu uppfann pappret. En statsakademi installerades för att ge välutbildad arbetskraft till statlig service. Dessa studenter kom bl.a. att ägna sig åt teknologi och vetenskap, matematik och medicin (Chinaknowledge.de). Det var också under tidig Han som den första handeln utmed Silkesvägen till västra Asien och Rom började (Fairbank & Goldman 1998).

Examinationssystemet

Examinationssystemet kom att spela en avgörande roll för de sociala klasserna i Kina ända fram till idag. Jag tror att det är mycket möjligt att examinationssystemet har varit kanske den främsta orsaken till den stora vikten som läggs på studier i dagens kinesiska samhälle. Den kejserliga skolan grundades 124 f.v.t. med specialister på de fem klassikerna. Denna träning blev ett krav för att kunna få arbete inom Hanbyråkratin och en examination på de konfucianska klassikerna infördes. I mitten av 200-talet kom ca. 30.000 studenter att delta i denna examination (Fairbank & Goldman 1998).

Inom den konfucianska traditionen är det naturligt med en social division grundat på det faktum att människor är olika gällande bl.a. intelligens, moral och förmåga. Konfucianerna hävdade att arbete kan delas in i mentalt och fysiskt arbete, där det fysiska arbetet kräver minst träning och kan utföras av de flesta. Därför ansågs mentalt arbete som det som bidrar mest till samhället och de med mentalt arbete skall inneha de högsta sociala strata i samhället. Mentalt arbete skulle därför i det ideala konfucianska samhället vara länkat med regering och styrande, medan människor som har fysiska arbeten skall stödja och arbeta för de högre klasserna (Chu Tung-Tsu 1957). Möjligheten att få ett jobb inom byråkratin genom examination gjorde det möjligt att göra klassresor genom studier. Det var dock sällan så att samtliga poster inom byråkratin tillsattes genom examination, Krackes studie för 1148 och 1256 års examination visar att dessa stod för 37-44 % av alla nytillsatta tjänster. Klassresor var dock vanliga enligt denna studie då mellan 56 och 58 % av de som fick jobb efter examen kom från familjer som inte tillhörde byråkratin (Kracke 1963).

Det var dock först under Sui och Tangdynastierna som examinationssystemet kom att vara närmast idealet då de officiella posterna i teorin var öppna för nästan alla (Chu Tung-Tsu 1957). Under vissa tider i Kinas historia kom dock examinationssystemet att urvattnas, t.ex. kom proven att cirkulera runt i kretsar kring de som klarat av proven under Qingdynastin och söner och bröder till byråkrater fick sina prov rättade speciellt vilket ökade deras chanser. Den som ville göra examinationen behövde också de ekonomiska möjligheterna som det innebära att kunna studera till examen (Chang Chung-Li 1967, Pan Kuang-tan och Fei Hsiao-tung 1963).

Xindynastin 新朝

Xindynastins korta varande (8-25) brukar ofta endast ses som ett avbrott i Handynastin. När Wang Mang kom till makten stöddes han av en rad av skolarer och byråkrater. Han förespråkade att följa de gamla texterna och återinförde flera av de gamla riter som funnits under Zhou. Han genomförde en landreform och förbjöd försäljningen av slavar. Wangs styre föll efter ett bondeuppror mot honom, vars ledare kallades för "Röda ögonbryn". Medlemmar i Liuklanen deltog i uppropet och kunde återupprätta Handyanstin (Chinaknowledge.de).

Sen Han 汉朝

Kommentarer och diskussioner

Välkommen att lämna en kommentar eller fråga

Referenser och rekommenderad läsning

För större delar av Kinas historia;

CUNY - City University of New York, sammanfattning av Kinas historia; http://acc6.its.brooklyn.cuny.edu/~phalsall/texts/chinhist.html

Fairbank, John King – Goldman Merle, 1998. China: A New History. Cambridge: Belknap press. Detta är en av de mest kända böckerna om Kinas historia, från Pekingmänniskan till Kina efter Deng Xiaoping (eng).

Loewe, Michael, Twitchett, Denis – ed. (1986), The Cambridge History of China.

Chinaknowledge av Ulrich Theobald, som har konstruerat en mycket bra hemsida om Kinas historia, konst och litteratur. Från mytologi och förhistoria till Folkrepubliken. Se www.chinaknowledge.de eller www.chinaknowledge.org.

Minnesota State University, EMuseum, hemsida om Kinas historia från antik tid till Qingdynastin. http://www.mnsu.edu/emuseum/prehistory/china/index.html.

Mytologi

王国安 (主编)，2001。中国远古神话，在<<标准汉语教程，高级第二册>>。上海教育出版社。

Paleolitisk tid;

För den intresserade av den paleolitiska perioden är http://www.chineseprehistory.org//index.htm att varmt rekomendera. Här finns en katalog innehållande funna mänskliga fossil I Kina med bilder, kartor och länkar. Här finns även ett flertal artiklar om perioden som är fria att ladda hem.

Chang, Kwang-chih (1986), The Archaeology of Ancient China, Yale University Press, 4th edition. Sammanfattar många av de viktigaste fynden gällande Kinas förhistoria.

Chang, Kwang-chih (1976), Early Chinese Civilization: Anthropological Perspectives, Harvard University Press. En samling essäer.

Oriental Rug Review, en tidsskrift som utkommer två gånger i månaden. Har flera bilder och information om den neolitiska perioden i Kina på deras hemsida; http://www.rugreview.com/atroc/atrocneo.htm

Universitetet i Wisconsin – Madison och deras institution för konstihistoria har på sin hemsida bilder och exempel på föremål från Yanshaokulturen och även andra kinesiska kulturer från samma tid på http://www.wisc.edu/arth/ah370/ah370s1.html

Xia och Shangdynastierna;

För den som är intresserad av Kinas mytodologiska historia rekomenderas http://www.china10k.com/english/history/1/11/11z/11z01.htm, konstruerad av China 10k Omnimedia, ett företag inom media och kinesisk kultur.

Chang, Kwang-chih (1980). Shang Civilization, Yale University Press.

Keightley, David N. (1978). Sources of Shang History: The Oracle Bone Inscriptions of Bronze Age China, University of California Press.

Keightley, David N. (1983). The Origins of Chinese Civilization, University of California Press.

Bilder med fynd från Yangshao, Erlitou (möjlig Xia), Shang m.fl återfinns på www.wisc.arth/ah370/ah370s2.html.

BBC om fynden från Jiahu; http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/2956925.stm

Om ruinerna från Zhengzhou, Shangdynastin se www.zhengzhou.org.cn/ly/shangcheng.htm

Om brons under Shang och Zhou, se www.npm.gov.tw/exhibition/eves2000/english/eves2000.htm.

Om utgrävningen av en av gravarna från Shangdynastin (Lady Hao), se www.pitt.edu/~asian/week-2/week-2.html.

Om Shangdynastins vagnar: www.rom.on.ca/pub/shang/shangd.html.

Gällande den kinesiska skriften och fynden vid Jiahu rekomenderas den artikel som skrivits av de forskare som har upptäckt tecknen; Li, Xueqin – Harbottle, Garman – Zhang, Juzhong – Wang, Changsui (2003). ”The Earliest Writing? Sign use in the seventh millennium BC at Jiahu, Henan Province, China”. i Antiquity Mars 2003.

Diskussion och kritik gällande fynden återfinns i: Lawler, Andrew (2003), “Tortoise Pace for the Evolution of Chinese Writing?” i Science, vol 300, 2 maj 2003.

För en mindre diskussion kring fynden och hur de har tidsbestämts, se: Yan, X. Y. – Kadereit, A – Wagner, G.A. – Wagner, I. – Zhang, J.Z. (2005). TL and IRSL dating of Jiahu relics and sediments: clue of 7th millennium BC civilization in central China i Journal of  Archaeological Science 2005, nr. 32.

Zhou och den filosofiska utvecklingen i gamla Kina;

För den intresserade av Shang, Zhou och klassikerna från denna tid är Beck Sandersons hemsida att rekomendera. Här finns flera utrag av texterna översatta till engelska och beskrivninga om dem. www.san.beck.org/EC13-Chou.html. Här finns även mycket om legalismen och Qin och Han www.san.beck.org/EC13-Legalism.html.

Mer om Konfucius finns på http://plato.stanford.edu/entries/confucius, www.friesian.com/confuci.htm,

Mer om Xunzi finns på www.humanistictexts.org/xunzi

För den intresserade av nyckelbegrepp inom kinesisk filosofi rekomeneras Zhang Dainian (2002). Key Concepts in Chinese Philosophy. Foreign Languages Press, Beijing. Översättning av Edmund Ryden.

Flera av Konfucius texter finns översatta och tolkade till engelska, se bl.a. Confucius (1971), Confucian Analects, The Great Learning & The Doctrine of the Mean. Översättning och tolkning av James Legge. New York; Dover. Första gången publicerad 1893.

Qin;

Det har gjorts en mängd filmer om Qin Shihuang och mordförsöken på honom. Bland de mest kända återfinns Zhang Yimous film Hero och Chen Kaiges film The emperor and the assasin. Det har även gjorts en TV-serie om kejsaren, kallad just Qin Shihuang. 

 För den intresserade av Qins lagar rekomenderas Hulsewe, A.F.P (1985), Remnants of Ch’in Law: An Annotated Translation of the Ch’in Legal and Administrative Rules of the 3re Century BC. Discovered in Yun-meng Prefecture, Hu-pei Provinice in 1975. Brill.

Om bokbrännandet under Qin, se http://ccat.sas.upenn.edu/jod/texts/burn.html

Mer om Qindyastin finns på North Park University Chicagos hemsida, http://campus.northpark.edu/history/WebChron/China/TerraWar.Chron.html.

Han och Xindynastierna;

En av kinas mest kända pekingoperor, Farväl min konkubin, handlar om Xiang Yus öde när han besegrades av Liu Bang (se annons till höger).

Om utvecklingen av examinationssystemet under senare dynastier se Chang, Chung-Li (1967), The Chinese Gentry; Studies on Their Role in Nineteenth-Century Chinese Society. Seattle och London: University of Washington Press.

Om den kinesiska klassstrukturen och dess bakomliggande ideologi, se Chu Tung-Tsu (1957) "Chinese Class Structure and its Ideology" i Fairbank, John. K (ed) Chinese Thought and Institutions, Chicago: The University of Chicago Press.

Kracke, E.A JR (1963), Family vs. Merit in the Examination System, i Menzel, M. Johanna (ed) The Chinese Civil Service, Career Open to Talent? Boston, D.C Heath and Company.

Pan Kuang-Tan och Fei Hsiao-Tung (1963). City and Village; The Inequality of Opportunity i  Menzel, M. Johanna (ed) The Chinese Civil Service, Career Open to Talent? Boston, D.C Heath and Company.

Rekommenderad läsning om Kinas historia. Flera av dem har jag använt som källor.

Verk som spänner över större delar av Kinas historia:

© Eskil Fredriksson 2005-2011. Disclaimer. E-mail: eskil_f@yahoo.se

Senast uppdaterad: 2011-01-13